det finns vissa längtor man aldrig glömmer

som att få kliva ur den där potatiskällaren
jord under naglar
alla tjugu med sorgkant

rädslan för storråttans intrång i dörrspringan
knaster eller ej

ljuskäglans svep utefter jordstampat
snabb koll

och bakom
medan man kollar springan
hörs nåt

hinken halvfull

ficklampsbatteriets långsamma död
från nio till noll på en hink

det plockas utan känsla för kallt
då
det plockas snabbt

plock granskning

kast
boink

men inte för långsamt

man kan sin hastighet
vet skillnaden

mellan arbete och ledighet

boink