Jag kan inte ömsa skinn,
vända mig ut och in,
vara en färg idag
för att det ska passa dig bra

Byta i morgon igen,
för att bra passa in.

Modern, flexibel, anpassningsbar.
Vad blir det då av mig själv kvar?

Jag är en regnbågenfisk,
som glittrar och sprätter och drar.
Jag har tusen och en fasetter,
tror mig ha friheten kvar
att nu välja det skinn jag vill ha.

Jag har ägnat mitt liv åt att ändra skinn,
för att alltid passa in,
för att vara till behag,
tappade nästan bort mitt jag.

Vem såg in under min yta?
Vem bad mig att inte byta?

Du såg mig som en vacker älva.
Du ville väcka mig till mig själv.

Du ville jag skulle se mitt rätta jag…

- var är du idag?