du må vara vacker och du må vara smart
du må vara spännande och du må vara uppfinningsrik i kvadrat

ominöst lockande lyser röda larmlampan som en fyrbåk i spa't
vi hissar ankar och seglar bort från med fart

du må vara vacker att se på men 
jag behöver bara en pall att be på

med fötter långt ner i urgrundssjälvet centralt

vackerheten för mig är inte du

är molnens rörelse och solens värme
vindens svalka och vattnens omslutning
jordens egna bryggor för båtars depåaktioner

 
månens nattljus i ytbrytningens konstverk
stjärnors vandring runt eget nav som mitt
som sitt
och ordens egna ryggor sparade för såta reproduktioner

av livet själv

att berätta för alla

du må vara vacker att se på men
jag behöver bara en pall att be på

så allt här nere gett blir allt där uppe sett
för hörd är ingen bild där givet gått för lätt
och tonen inte landat enkelt 

rätt är alltid rätt 

i alla hav och sjöar
i alla tjärnar åar bäckar och runt alla öar

och all blir sagan utan ord när ordet faller för gehör
på sitt eko jagandes blint på haven

nu stundar tyst timma i centrum på det högsta
i botten på egna livsnaven

rätt är alltid rätt
och du

må vara vacker som en synvilla men hör
det och det stora ska jag nu be för i det minsta
av det lilla för

du 

jag behöver bara en pall att be på
just nu