Nog för mig
Rädsla för att glömma det viktiga Rädsla för att glömma hur jag blev jag
En vandring bort med Orientexpress Jag letade efter djävulens dotter I ett hörn på nån hotellbar, fann mig själv på knä, framför hon med helvetesröda läppar Det är sent, kanske försent att fråga hennes pappa om lov nu
Ett förlångt hårstrå på min kudde Som en tystnad från kvällen innan Jag bar övertygande ord, vägda på champagnetunga. Det låter som en skröna alltihop Är det sant? Kanske är det sant, bara inte min sanning
Guidad av en gudlös kapten Alla dar i dessa asfaltslabyrinter Jag drömde i silverneon, jag hörde dina voodooklockor slå. På svartblå nattpromenader, blev jag inte skyldig till någonting Mitt brott är ett annat Kanske bara en synd, lätt att förbigå
Det börjar alltid i det svarta Fortsätter mot det något mörkare Det är då jag vill vara din hand, som på ett nedsläckt nattåg genom Norrland igen Men jag ser ansiktet försvinna i natten, och jag känner ingenting Och är det mot mitt hjärta du slår, är det bara revbenen som krossas
Fri vers
av
theperna
Läst 199 gånger och applåderad av 6 personer Publicerad 2014-02-07 09:30
|
Nästa text
Föregående theperna |