Det finns lagar, regler och förordningar, vilka alla måste följa efter. Antingen vi bor i Sverige eller kommer utifrån.

Vissa av lagarna reglerar våra gemensamma intressen, såsom allemansrätten. Det är inte bara en rättighet, utan ger också oss skyldigheter. Ty då vi vistas i skog och mark. Måste vi komma ihåg, att det finns de som äger marken. Detta innebär, att vi inte får ta för givet. Att vi får ta och göra vad vi vill, under vistelsen i skog och mark. Detta är inte enbart, för att skydda ägaren, utan främst skogen och marken.

En annan av lagarna reglerar. Var vi får bygga och på vilket sätt. Det är byggnadslagen och innebär att inte ens enskilda fastighetsägare (markägare). Kan gå in på sin egen mark och bygga hur de själva vill, utan byggnadslov.

Lagen om allemansrätten reglerar inte enbart rätten, att få vistas i skog och mark, utan lagen skyddar också skogen och marken. Detta innebär, att vi har också skyldigheter och inte enbart rättigheter. Då vi vistas i naturen.

Tyvärr tycks vissa individer, med hemort på annat håll, än i Sverige. Ha tagit för givet, att de kan bete sig efter sina premisser, i naturen. Detta har börjat bli ett allt större problem. Och tycks tystas ner, på olika sätt i alla sammanhang. Exempelvis i massmedia; där får man rapporter. Om hur dessa individer lever, i misär. Men man diskuterar inte om. Hur samma individer själva har valt. Att leva på detta sätt. Med problemet att de ser det som sin rättighet. Att bryta mot de gemensamma spelreglerna, vilka finns och har funnits. I flertal decennier, för att skapa och ge alla harmoni. Som exempelvis en liten trevlig vistelse, i skog och mark.

Varför är politikerna så tafatta, mot dessa EU-medborgare, i att våga vidta nödvändiga åtgärder? Beror det på, att vi förväntas leva, i andra världskrigets skugga. Där minoriteter hela tiden kan ställa kraven, efter sina egna behov. Istället för att följa samhällets gemensamma gränser.

Ifall det skulle vara en rikemansson, som på sin fars mark. Bygger ett lusthus och därtill andra lyxiga byggnader. Då brukar det bli riktiga debatter, om hur viktigt. Det är att bevara naturen i dess ursprungsform.

Men då ex antal EU-medborgare, med en viss minoritets status. Men utan någon egentlig anknytning, till Sverige. Betraktar det som sin rättighet, att våldsgästa skogar och mark, efter sina behov. Då använder man inte regler, förordningar och lagar. Istället kämpar många manstarkt med näbbar och klor, för att rättfärdiga deras agerande.

Var finns kritikerna, för visst måste det finnas de som reagerar, mot detta anarkistiska vansinne.

Vid ett par tillfällen har man använt skattemedel, för att låta individerna åka hem till sina länder. Men de har kommit tillbaka lika snabbt, som vinden från Saharas öken. Lika tomma i sina plånböcker – enligt dem – men ändå rika, för att kunna ta sig hit. Detta kan diskuteras vara moment 22 och Murphys lag. Främst det sista för fattigpensionärerna, som fick se pensionen sänkt.

Till och med dessa EU-medborgarnas länders talespersoner. Har gått ut och framfört önskemål, om att inte låta deras landsmän. Få sin vilja igenom genom felaktig hjälp. Som att tillåta dem hålla på med tiggeri. Men det kliver inte fram någon rakryggat och vågar vidta åtgärder, i fallet. Kanske beror det på att Sverige utåt, är duktig på dalteri – men bara gentemot utsocknes.

Kan detta dalteri bero på de mörka skuggorna, från 40-talet. Och något som används, för att tysta ner all sort opinion. På så sätt tillåta myror ta sig till stacken. Som aldrig ens burit en endaste strå. Men har lärt sig att använda whrait händer, vid all beröring med svensk skog och mark.

Vi måste värna om skogen och marken.

Vi måste värna om allemansrätten, men komma ihåg våra skyldigheter.

Annars har vi inget att ge till kommande generationer.

Texten nedan är hämtat den 17 februari 2014, från angiven Internet sida.

www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900/?bet=2010:900#K1

1 kap. Syfte, innehåll och definitioner

1 § I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.