Vi sitter och dricker och spelar musik på hög volym i Jockes kvart när en knytnäve plötsligt far igenom fönsterrutan. Knytnäven förvandlas till en blodig hand som sakta, sakta vrider runt fönstervredet. Handen dras tillbaks. Sen exploderar fönsterrutan när Sebastian hoppar in genom glaset till introt av ”Thunderstruck”.

Han stirrar på oss med glansiga ögon. Sen borstar han av sig glaset från sin svarta t-shirt, ruskar på håret och frågar med uppretad röst.
- Och varför i helvete öppnar ni inte dörren när jag ringer på?

Det är Jockes lägenhet. Man kan se att han är irriterad över att det ligger glassplitter över hela vardagsrummet. Men just nu har han fått syn på något annat. Han pekar mot Sebastians hals och säger: ”Du”.
- Ja, vad fan är det!
- Mitt fönster sticker ut ur din hals.

Sebastian tar tag i glassplittret och kastar ut det genom den krossade fönsterrutan. Sen står han vinglande och muttrar något för sig själv. Jocke, som har sprungit ut ur rummet, kommer snart tillbaks och börjar vira något runt Sebastians hals. Det är en Färjestadtröja i lila och gult. Årgång 83. Den färgas snabbt röd. Sebastian sätter sig tungt i soffan. Han tittar sig omkring.
- Det var fan vad mycket glassplitter det är här, Jocke, säger han sen. Man skulle nästan kunna tro att det varit fest.