... bokstavligt talat
även om den för många andra
fortsätter att rusa förbi
så som tiden obevekligen gör ...

Men när 
man i ögonblicket
befinner sig där
man just då är ...

... och situationen
växer till sig på ett sätt
som gör det som 
händer och sker
till någonting 
vilket ej är möjligt
att skilja från från fel eller rätt ...

I just detta ögonblick
står tiden bokstavligen still
vare sig man det vill
eller ej ...

Relativt sett
blir ögonblicket i sig
en obestämbar evighet
i den aktuella stunden för dig ...

Det har under senare år
varit många sådana ögonblick
i mitt liv ...

De lämnar djupa spår
efter sig 
inom hela mig ...

Spår 
som jag helst skulle vilja
få slippa ha kvar
som minnen
av det som inte längre är
men obevekligen en gång var ...

Men jag vet 
och det hjälper mig
att klara av rådande verklighet
att det finns andra ögonblick
och ljusglimtar som väntar på
att få bli fångade och upplevda av mig ...

Typ ett sådand där perfekt ögoblick
som jag vill få fånga 
tillsammans med den dig
som är ämnad för mig ...