det vilar trots allt något tungt i doften av hundloka
en sorts bitterhet som gömmer sig i det öppna
och när sommarhettan svalnar i skymningen
lägger den sina fuktiga händer över kvällen

"Jag kommer dö i sommar ändå" säger du
och ler trevande; en inbjudan att be för din själ
"Ja, det kommet du" säger jag
och knäpper inte mina händer