jag växte upp i skuggan av mig själv
fasthållen av mina egna ord

jag trevade genom mörkret
gick på knäna och kände mig fram
fann styrka i närheten jag vågade unna mig och kunde sakta prova fötterna igen

stapplande och inte alltid i rätt riktning, men jag blev starkare
starkare än jag någonsin varit

vilken befrielse
jag vill ha mer

och det fick jag
så mycket att jag böjde mig för de

hålet kändes ännu djupare den här gången
vägen upp var kanske längre, men övning ger färdighet

vart jag varit lämnar jag osagt

men friheten i att älska, är mitt mål