En poets gravsten
Sorg känner jag när min sjukdom anses vara mitt svek fastän den plågar min kropp och själ Är det jag som ska dö fortare i Sveriges nya hårda lek men än duger jag som sysselsättningsfasens träl
Vill trotsa er politiker med ord och inga visor vägrar bli er brygd som ni ska smaka Sover gör jag när mina ord är överbevisade då får ni mitt bäst före datum politiskt calzoniskt inbaka
Så länge jag orkar ska jag bekämpa er, även om mina ord blir omstritt slänga er bort från min skuldra Blir aldrig er gamla hund som snällt tigande lyssnar på ordern sitt jag står upp och låter mina dikter bullra
Tills jag som empatins gråtande beskyddare rödögd tvingas ramla ner i min grav Då tillhörande de självdöende sjuka och gamla viftar jag in i det sista med min järnskodda diktarstav
Sen kan ni glatt på graven min dansa er glädjedans men i min död ska det stå er skrivet Jag kämpade hela livet för att klippa er djävulssvans för att förhindra ert bihang till att försämra det svaga livet
Fri vers
(Fri form)
av
kjell-åke bearfoot
Läst 409 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2014-08-26 00:52
|
Nästa text
Föregående kjell-åke bearfoot |