Kärleken är ett förunderligt väsen...
jag förstår mig inte på den
den finns bara där en dag
och fyller upp hela din kropp o själ
formligen rusar runt i varje åder
gör att man börjar se saker man inte sett,
och påverkar en så att man blir
den allerstädes småfnittrande och
rodnandes lilla flickan man en gång var
för mycket länge sedan!

Oh vad det är härligt att kunna känna
så här igen, jag bara njuter och låter tiden gå
jag behöver inte tänka eller vara orolig
mitt hjärta slår dubbelslag nej trippelslag
och allt blir plötsligt vackert och skönt
värmen omsluter mig med sin karma
och vinden viskar i mitt öra...
du är värd det, du är värd det,
Och jag tänker i mitt stilla sinne,
ja jag är verkligen värd det!