hon lade
sitt inre barn
på sängen,
sade till den
att vara tyst -
natten skulle bli lång,
utan hand att hålla i
barnet visste det,
var ju van vid rädsla
som liknade sig själv
som ung
så många nätters väntan
på att skräcken skall
domna
av dagens ljus;


du väntar på
att någon annan
tänder din livseld
och ser dig i dig
som du är -
kysser liv tillbaka,
du håller ögonen
stängda,
så länge

...för drömmen måste
sluta där det började
någon måste vilja dig,
skicka röksignalen
" du är värd åtrå,
du kan nu pröva
svara - om du vill ",
sedan fortskrider
drömmen sin
sedvanliga bana...


och Solen och Månen
kan bara hålla med
stjärnorna när de
tindrar till dig:
Den Vägen Är Din,
Den Skall Du Ta!