"Vad ska vi göra Osvald?",och tårdrypande ögonblick blänkte i tjejens ögon.

Suckade djupt och tungt han var svarslös.

"Vet du vilka de är?"

"Tyvärr!"sade han med lidande blick.

Svordomar hördes där ute.

"Har du någon slags telefon här?",viskade hon helt vit av skräck.

"Nej!På kvällarna lämnar jag mobilen hemma för att vara onåbar."

"Vems är stugan och varför kom de andra hit?"

"Skit i det du!",sade han och tittade noga på hennes ansikte i mörkret,flinade och frågade,

"Vilken ort reppar du? "

"Från Götet. Jag gick bara till centralen satte mig på första tåget
och hamnade här."

"Vad!?"

"Jag var jättetrött av för mycket plugg och tjafs
och rymde hemifrån för.... alltid!
Snälla fråga mig inte mer om det.",sade hon sorgset.

Hennes spända kropp blev slapp.

Osvald strök sig över ansiktet sedan halkade hans händer och
gled under hennes ben.Han välte och
pressade hennes kropp mot golvet.

"Ska vi pöka?,"viskade hans fylliga läppar.


Kvävd av hans upphetsade andedräkt vred hon hastigt sitt huvud
och plöstligt fruktansvärt slag mot dörren slog loss kroken .


Dörren gnisslade och öppnades................




f.f