Herman rev föraktfullt sönder kuveret och började läsa högt.

"Hej min Äskling!"

"Va fan ,det är ju jag hos alla!",med självbelåtet småleende började han läsa vidare.

"Det är jag Gerd.
Du kanske glömde bort mig och då påminner jag.
Vi träffades på skolavslutningsfest för knappt tre månader sedan.
Jag och min kusin Sara som är jungfrudumbom.
Hon blev dödsförälskad i dig.........ha... ha... hihihihi.
Du var oemotståndlig!
Det var en galen natt,när du var
"dyngrak" och inte märkte att det var jag som
älskade med dig hela natten.
Fan, vad jag terrar dig med mina sms och ringande ! Men du ...... men till sist var jag tvungen att
skicka min budbärare Saga istället, på grund av att jag mår illa,
därför att du gjorde mig på smällen. Mina föräldrar anar ingenting än.
Saga är vårt säkra kort.
Du besegrade mig fullständigt!

Hör av dig så snart som möjligt,längtar efter dig,älskar, älskar, älskar
DIG! din Gerd!!!!!!!!!!!!!!

PS.
Om jag missade något så Saga tillägger ,hon är en hopplös drömmare."


Det svartnade för Hermans ögon.Med ett rått skrik reste han sig från golvet
och tog sig om huvudet.

"Vart ska jag ta vägen? Jag ska dra lite tennis först. "tänkte han kaotiskt .

Hänförd av den tanken tände han lyset och uptäckte att rummet var tomt.

"Var är hon? Saga ,Saga!"ropade han.

Av bitterhat lämnades inga spår alls.
Han sprang ut snubblade över en hink full med regnvatten.
Han grep och hällde den över sig.

Den kall duschen lugnade honom och han sprang ut i regnmörkret.



f.f