Kylan mot huden under täcket.
Långsamt tinar luften.
Jag framför med envishet att hösten är bästa årstiden.
Lövens färgsprakande eldar i trädkronorna.
Mörkret, fukten, grådiset som ger legitimitet åt innesittande och mys.
Du sover och är tyst.
Jag älskar tystnaden. Kan plötsligt tänka.
Världen dämpar sig och rör sig långsammare.
Jag hänger plötsligt med och förstår lättare meningen med livet.
Vi umgås inte men har fördragsamhet med varandras andetag.