Regnets eviga studsande mot asfalten
kväver trädens sista rimfrost

Allt omsluts av ett tätt mörker

Från puben sipprar sorlet
var gång dörren slås upp

Här står jag och väntar på bussen

Där står han och väntar på Gud vet vad

Ett telefonnummer? 
En inbjudan?
En puss på kinden?

Fram glider bussen
In kliver jag
Ut flyter modet 
Bort far chansen 

Regnet rensar och mörkret kväver 

allt hopp om en ny start