Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Innehållet får tala för sig självt - Det ligger dock mer allvar bakom dessa ord än vad som kanske framgår vid blott ett par gångers genomläsning ...


Du närmar dig inte ens det absoluta bottenläget ...

... förrän du upplevt
det som om du
redan tidigare gjort så
minst tio gånger 
och ibland
väsentligt fler gånger ändå  ...

Ty för var gång
du tror att nått
så långt ner på botten 
det bara går ...

... upptäcker du
så snart du vant dig
och ej ens kan tro
att det kan bli värre än så ...

... att plötsligt en dag
rycks den botten
på vilken du står
fullständigt bort
och du faller 
tills du når
nästa otänkbart 
absoluta lägsta nivå ...

- Så?

- Är det då inte lika bra
att ge upp redan på
den första upplevda bottennivån?

På den frågan 
är svaret enkelt för mig ...

- Nej! 

- Det gäller bara
att böja på knäna
inför bottenkänningen
för att vid landningen
kunna utnyttja 
den fulla kraften i fallet
för att kunna ta 
tillräcklig sats
för att nå upp till ytan igen ...

Många nöjer sig 
med att ha nått bottennivån
och slår sig till ro
i hopp om 
att ett mirakel 
kommer att dyka upp
med hjälp och stöd
att bygga bo
för att kunna börja om ...

- Men det är ingen bra idé
enligt min mening ...

- Ty bottenkänning
och hopp om mirakel
allena i sig ...

... är sällan eller aldrig
någon lyckad förening ...

Löften om trygghet
och framtida stöd
vid akut kris
eller andra liknande behov ...

... visar sig tyvärr oftast
när de väl ska infrias
vara behäftade
med antingen
obestämd tidsförskjutning
eller
revolverande försening ...

Men när allt i livet är ok
och saker och ting är som de ska
tror vi nog för det mesta
att det är så vårt liv 
alltid kommer att va' ...

Och de som drabbas
har nog nästan allihop
var och en
själva grävt sin egen grop ...

Vill dock att du läser
det jag förmedlar i detta flöde
och verkligen dig tar till
vad jag uppmärksamma dig på vill ...

- Ty om du blint litar på
att det liv du har och lever
med marginal ovan ytnivå
är någonting som kommer att bestå ...

... kan det bli en rätt 
skräckinjagande upplevelse
den dag du för första gången
faller under ytnivå ...

- Och då
kanske det inte hjälper dig
ens med mirakels stöd
att nå upp igen till ytan ...

... eftersom det
inte är så lätt
att alldeles oförberett
överleva bottenkänningen
som ödet synes för dig berett ...

Själv är jag
en obotlig optimist
som med åren
kommit att utrusta mig
med en rejäl flytväst ... 




Övriga genrer (Drama/Dialog) av Peter Stjerngrim VIP
Läst 351 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2015-01-12 09:07



Bookmark and Share


  Carl Mikael Fäldt
Detta mina damer och herrar kallas ärlighet!

Oerhört fint att läsa din text-även om den svider i hjärtat!


2015-01-14

  ResenärGenomLivet VIP
Det konstiga är att man klarar mer än man tror...tänkvärd text...
2015-01-13

  Hans Christian
"Och de som drabbas
har nog nästan allihop
var och en
själva grävt sin egen grop ..."

Otroligt välskriven som vanligt. Om jag som fötts med en djävulsk sjukdom - PCD grävt min egen grop vet jag ej. När man körs av nära och kära till stängda Psykavdelningar. Och där inte ens får öppna och stänga persiennerna. Samt duscha utan varmvatten - då duschen är spärrad. Det är nog mina föräldrars olyckliga möte - då de båda bar på sjuka gener.

Men en mycket tänkvärd text som jag tar till mig.

Jörgen
2015-01-13

  Notarius publicus:Sten Wiking VIP
Glöm inte fallskärmen !
2015-01-12

  Lena Själsöga Keijser
frågan är
vad
botten är
hur ser denna botten ut
vad viskar den
hur kan jag positivt förbereda mig
2015-01-12

  WyS VIP
Bra! Sista versen är hoppfull!
2015-01-12
  > Nästa text
< Föregående

Peter Stjerngrim
Peter Stjerngrim VIP