Don Quijote

Väskan växer sig full.
Jag allt klarare klar.
Bländande nykter.
Dags att pröva sina fötter,
flaxa sina öron.
Med fickkniv genom Europa.

En gång till

När det börjar närma sig slutet, blir gårdagen synlig.
Det enda som ses framåt är krossade glas.
Ingenting är så verkligt som slutet.

Den här gången, den här resan.
Lika brutalt som alltid, allvarligt
som om det aldrig blir likadant.

Bara en gång till.

Boksluten, förändringarna. Allvarsammare för varje gång.
Kan inte längre tömma glaset, kasta det över axeln med skratt.
Måste följa glasets båge i luften, sopa upp skärvorna.

Den stora skräcken. En dag stirrar jag för länge.
Kommer inte ut till livet.
Skulle aldrig släppt hundarna lösa.

Farmor i bilen

Hundrafemtio.
Hon berättade till sist om sin barndom.
”Min mor dog när jag var elva”
Byter till vänsterfil.
Hon var sista barnet i en skara på sju.
”Vad vet du om din mor ?”
Backspegel, tillbakablick
högerfil.
”Hon var väldigt duktig”
Hundrasextio.
”lagade mat, städade”
Hundrasjuttio.
”Jag var omtyckt i kvarteret
jag käftade aldrig, jag löd tyst”
Hundraåttio.
Saktar ner, dags att betala.
”Jag tycker om din storebror,
han som är alkoholist”

Vid rälsens slut

Stadens larm.
Havets forsande.
Guds dammluckor är öppna.
Vattenbyte.
Turismrusning genom välpolerade passager.
Båtar som inte tar sig hem.
Strömmen för stark.
De står stilla fast motorn jobbar för fullt.
Snart följer de strömmen ut till havs.
Tar tag i drömmen

Förbi Vitön

Cecilia som snäckskal
vinterebb sommarflod
barnfota med stickor
badstunder i fötterna

Tidsfördriv

Människorna där nere
leker
kurragömma med
Gud.
Försöker hinna före.
Dunka, ett, två, tre…
evigt liv.
Gud hinner före men
han älskar spelet.
Ger chans efter chans.
Släpper ner en frisbee i sanden.

Spansk morgon

Vaknad svettig men frusen
klockan fyra på eftermiddagen.
Spanien känns kallt, regnar det kanske ?
Tar mig till fönstret,
livfullhet där ute men inget regn.
Jag kan steka korv till frukost
efter 250 mils färd.
(fortfarande på resa svänger av autobahn i mina drömmar)
Cecilia på andra sidan,
närhet blir enda kravet, bröd
stektkorv, spansk morgon,
enda svaret.

Morgon

I väntan på att världen ska öppna,
tåras mina ögon som tröst,
som något att göra.

Fylla stationsbyggnaders höga tak.
Svettas, känna kraften avdunsta, fastna i det fula.
Bär ryggsäcken fram och tillbaka.

I väntan på att världen ska öppna,
stänger allt, avdunstar, liv
blir död.

Snäckskval

Snäckskalsstranden där bara ett par
par har slagit sig ner

borta vid gatan står
palmerna parad

snäckorna berättar om sin havsresa
i väntan på att bli sand

musselskal gapar halva mot himlen

Cecilia

Kan du inte smeka in världen
med din blöthet så den stannar upp
och stirrar rakt in i ditt sköte.