En blandning av satir, ironi och klarspråk ...
Rubricerat den som satir på grund av inledningens
första strofer - Dock önskar jag att det så vore stundom ...
Kanske har du helt rätt ...
... att mitt mående
och min situation
helt uteslutande är
av självsimulerande karaktär ...
- Att jag behöver dig
som för mig är ämnad
och att jag ej
skulle ha en chans
till fortsatt överlevnad
utan din närvaro
och kärlek till mig ...
... Det om något
visar ju på
att det måste vara så ...
- Så fruktansvärt
oförskämt fräckt av mig
att lägga ansvaret för
min överlevnad
och livsmotivation
så direkt och obevekligt
på någon annan än mig
och då specifikt på just dig ...
Men det är helt ok
om du känner
att det är så jag gör mot dig ...
... Ty om det är så du känner
är du knappast ämnad för mig
och det är till och med tveksamt
om du ens är någon av dem
jag skulle vilja definiera
som en av mina vänner ...
- Den jag söker finna
mitt livs sista kvinna
är inte någon
jag främst ser fram emot
att krypa i säng med
och som jag känner
att jag kan leva med ...
- Nej, den kvinna
som är ämnad för mig
är den dig
jag vill vakna med varje morgon
resten av mitt liv
och du är den dig
jag vare sig kan eller vill
leva utan någonsin mer ...
- Att få vara den
du känner motsvarande
känslor för och behov av
i ditt liv
är någonting
som ger mig såväl
inspiration, motivation
som livsenergi ...
Och visst
är det väl ändå så
att kärlek,
samhörighet
och ömsesidig inklusion ...
... är det
som utgör
det grundläggande fundament ...
... vilket får oss alla och envar
att orka kämpa vidare oavsett vad
och att känna att någon behöver oss ...
... är absolut avgörande
för att vi ens ska känna
någon som helst vilja
för att i detta liv stanna kvar ...