Ruttnande kroppar får dem inte att röra sig
Krigsdeformerade barn
Tortyren
Eller när kroppar faller för bomber,
och skuggor för kulor
Människorna i världen som aldrig rör sig ur TV-soffan är en kallhjärtad och svårimponerad publik

Sluta säga till mig att jag inte kan hantera sanningen
Och hålla din egen hårdare än du förstår den
Du säger att jag kommer vakna upp senare
Men jag ser blickar likt jungfru Marias i Passion of the Christ
De som dröjer sig kvar som släckta ljus i mörkret
Från ett land där man söker en väg för att få leva än en dag
Det är jag som vaknat upp ur drömmen med mardrömmen i händerna