... det! ... Det... att...

(stammar han eller är han bara nervös? Vad vill han? Jag startar motorn så det bara är att dra, om...)

...att försäkra en s...å här fin bil?

- Vilken fråga! Men visst. Det kostar nog en slant, men det skulle bilaffären ordna. De bytte in min gamla och skulle flytta över den. Priset? Det glömde jag fråga! (Det är nog dyrare men spelar väl inte så stor roll, men det säger jag inte.) Varför undrar du?

- Jag stod och funderade på s...saken, när du s...stannade. Jus...t en sådan funderar jag på om man kan lösa det ekonomiska. Men vad din kostar vill jag inte fråga. Det är så lätt att orden faller fel. När man stammar. Men motorn stammar verkligen inte. S...å skönt att höra, när man själv låter så förbannat illa!

- (Stackars karl!) Det kanske är motorljudet som är poängen! (Jag varvar lite. Det kanske han gillar!)

- Oj så det lät! Varför köpte du den annars. Jag är musiker och gillar ljud. Och så sådant som är snyggt och välvårdat också, förstås.

- (Snäll kille!) Jag ringer firman och frågar efter premien. (Välvårdat? Syftade han inte på bilen. Den är ju sprillans ny och inte vårdad alls. vad menar han? Nu tittar han mera på mig. Klart diskret glider han förbi med blicken. Han är ju fin! Själv. )

- Du, det är Lisa. Vad kostade försäkringen du tecknade?

- 5849 kr.

- Om året!!!

- Per halvår!

- Men det är väl helförsäkring, ändå?

- Trafik. Du sa att jag skulle teckna lägsta möjliga premie! Och vill du ändra så föreslår jag att du ringer själv så det blir som du vill ha det. Så ha det gott och kör försiktigt!

- Du ser ju alldeles chockad ut! Inte så konstigt. Jag hörde ju! Ok , jag kan nog få l...ägre premie. Jag har kontakter i branschen, men ring runt och kolla andra bolag. S...å här kan du ju inte ha det. Bilen är ju värd en förmögenhet!

- Har du möjlighet att hjälpa mig lite, om dina kontakter kan användas av utomstående. Jag har visserligen råd, men detta var oväntat.

- Du står felparkerad här, så här är inte rätta platsen. Bilen som körde förbi var parkeringsvakter, och vad de har i kikaren är inte lätt att veta.

- Men hoppa in då! Jag kan köra dig dit du ska, så kan vi prata under tiden, och det går nog fortare än med bussen.

Långsamt körde de iväg. Något substantiellt kom inte fram. Hon ville inte pressa fram några besked, för hon ville inte riskera den goda atmosfären med en okänd man i bilen. Dessutom i trakter hon inte kände för. Efter en stund kröp det fram att det mest handlade om god vilja, och att det fanns nätsajter som letar låga försäkringspremier åt folk. Hon jobbade på att dölja sin irritation över att ha förmåtts skjutsa en vilt främmande karl tvärs genom staden, på så dåliga grunder, och sa rent ut, när hon hade stannat vid den angivna adressen. Det var vid ett hyreshus i ett ganska mediokert bostadsområde där hon inte hade satt sina fötter på evigheter:

-Ville du helt enkelt bara ha kontakt och skjuts, och tog en chans när jag stannade vid busshållplatsen?

- Det ska inte förnekas, du är en parant kvinna, och några revolutionerande rabatter kan jag nog inte ordna. Men ger du mig ditt telefonnummer så ska jag se vad jag kan göra.

- Så först lurar du mig att köra dig, sedan ska du ha mitt telefonnummer också!

-Det underlättar bara. Annars kan jag ju lätt plocka fram det själv. Jag har ju bilnumret. Men du kanske vill att vi slutar prata här och nu. Jag vill i alla fall tacka så mycket för skjutsen. Det var ändå du som erbjöd skjuts.

- Javisst ja. Var så god.

Hon försökte samla sina tankar och väntade med att köra iväg. Hon såg att portgången han gick in igenom var öppen och anade en grönskande innergård bakom, lämnade bilen och gick. Där satte hon sig på en parkbänk och tittade sig omkring. Hon tog ett bloss. Visserligen hade hon föresatt sig att sluta röka, något som hon inte lyckats med, och troligen var stakt bidragande till skilsmässan, ett par år tidigare. Hon ville ju få ett bättre liv i många avseenden. Och saknade en förtrolig relation med en man. Som man kunde leva ihop med. Men hon hade förträngt detta med anledning av barnen som fortfarande hoppades att deras föräldrar kunde lappa ihop sin relation. Hon kände sig dum och frågade sig om det var mannens utstrålning som förlett henne att göra som hon gjort. Hon tittade upp mot mängden av fönster och undrade om han möjligen hade upptäckt henne där hon satt. Det kändes allt mera troligt då han ju var intresserad av just hennes bil och bör ha sett att den stod kvar på andra sidan av det massiva hyreshuset. Plötsligt kände hon av ödsligheten och kylan. Hon bestämde sig för att genast ge sig iväg, men kände i samma ögonblick som hon reste sig, en varsam hand på hennes axel.

- Du är inte så bra på parkeringsbestämmelser, va? Jag råkar jobba på p-bolaget och har just undanröjt en p-bot för dig. Jag har vissa kontakter.