Fredrik min käre vän

varför gick du hädan

Det känns inte rättvist

utan tvärtom orättvist

Nu står jag kvar här

ensam och ganska tvär

Att de hängde liemannens rock

på dina axlar blev en chock

Att tvingas lämna sina älskade barn

inte kunna hjälpa dem nysta upp livets garn

Måste kännas hemskt sjukt

för en Barbapapa som du

Och stackars din fru

som fick dig att så lyckligt gny

Nu bildar hon tårarnas sjö

i att sakna sin älskade gulliga lilla knöl

Men som den egoist jag är

ser jag till min egen lyckas sfär

Där jag vandrar på dödens stig

nu kan du välkomnande invänta mig

 Sladda in, framför mig, på en olje pöl

räcka mig en stor iskall öl

Skojande friskt

här kan man dricka utan risk

Så hoppa upp där bak nu

så åker vi tu

Till Badgers klubbhus

och dricker ur riktiga vikingakrus

Här kan man inte dö

så var inte så trög

Nu ska vi göra allt det vi inte hann

medans vi väntar på andra namn