Det paradoxala
I den Stora sökningen
Efter ett kanske
ett möjligen
ett osynligt ovisst
Är att jag inte vill
men jag måste, jag behöver

Jag satt oändliga nätter
i främlingars soffor, på balkonger
rökte och drack medan jag intalade
mig att jag inte krävde något
någon
Jag lät människor passera i mitt liv
I periferin såg jag det som inte var
menat för mig
Lärde mig hemligheter jag aldrig skulle
fått höra
Såg genom rök ögon som besatt liv
jag aldrig känt
Såg hur stjärnornas ljus fäster sig på
kvinnor som sätter upp sitt hår och
ler mot någonting jag aldrig förstått...