Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Släpper taget

Med utsträckta armar släpper jag taget
faller baklänges i en stjärnfylld rymd.
Jag låter allt bero.
Överlämnar hela min kropp och själ
till evigheten och mitt öde.
Fri svävar jag över världsalltet,
upptäcker hur små alla problem är,
hur lite vi människor egentligen vet.
Ett ljus fyller mitt bröst
och den eviga elden brinner i mitt hjärta.
Jag är fri och min själ är evig.
Jag känner den stora gudens närhet,
makten, kraften och energin
som fyller mig, lyfter mig och låter mig se
meningen med allt och dess härlighet.
Jag skall alltid falla i evigheten
med brinnande hjärta och öppna ögon.




Fri vers av Anna H
Läst 458 gånger
Publicerad 2003-11-05 07:41



Bookmark and Share


  Herr Morris
Blunda och se
tig och tala

naturen möter oss

när vi låter
synen leva

i vår själ


Att se det obetydligt lilla mitt i det storslagna är att se och upp-leva. Härlig text!
2007-11-29
  > Nästa text
< Föregående

Anna H
Anna H