Men egentligen är det ju inte någonsin för sent att ge upp, eller hur?
Annars återstår det ju bara att bryta ihop, resa på sig och gå vidare ...
Vinnaren skriver historien ...
... såväl
när det handlar om
livet på det stora hela
som i dess beståndsdelar ...
... men jämväl
i varje aktuell situation
till och med
när det kommer till
innehåll och form
i en personlig relation ...
Att få det bekräftat
titt som tätt
i såväl
teori som praktik
gör det inte mer lätt
att hantera på något sätt ...
... även om man vet
såväl av egen erfarenhet
som utifrån det
man lärt på annat sätt ...
... att historien
i sig
rättar sig oavsett
av vem den är skriven ...
Vinnaren
i stunden
må känna tillfredsställse
över ernådd dominans
över ännu en
av våld eller hot om våld
skrämd till att bli den undergiven ...
Men även om den är liten
så är det likväl en tröst
att lagen om tre
bekräftar sig obevekligt
förr eller senare över tiden ...
Ibland är det nog så
att det verkligt väsentliga i livet
allra bäst försvaras
mot sådana som söker dominans
genom att man låter bli
att ens ge sig in i striden ...
... och därmed ej
ger dem ens chans
att vare sig
reducera ens självkänsla
eller
tvinga en till att verifiera
deras modifierade perspektiv av livet ...