När mörkret faller tackar jag
Att ännu en dag är över
Jag gläds över början av mörker
Det är vad jag verkligen behöver

Svärtan som lägger sig över smärtan
Början som tar över slutet
Tillvaron då jag själv inte känner
Inte tänker, allt är förflutet

Då ljuset åter tänds tänker jag
Att nu blir det nog bra
Jag gläds över korta sekunden
Innan tomheten åter mig tar

Vid dagens kortaste skugga
Då solens strålar smeker
Är ångesten på bästa humör
Med min själ den skrattande leker