Jag ligger där som ett torkat sprött höstlöv på din livsstig
Fortfarande vacker, men ack så skör
Väntandes på mörkret, väntandes på ditt nästa steg
Kommer du fortfarande se mig
Kommer du fortfarande tycka att jag är vacker,
och ta dig förbi invid mig
Låta mig få se nästa dag gry
Eller ser du mig redan som förmultnad, döende
Och krossar mig i ditt nästa kliv