Kan finna en ro i att vara hatad,
att möta någon som vill se en skaka-
det inger hopp om ett möjligt värde
utöver nedlåtande medlidande

Slag mot kroppen värmer mina ben
men att tryckas bort ger sår som går djupare
kan inte kännas lika rent och konkret,
kommer inte läka trots att man behandlar det

Så hata mig, slå mig, blodig ska jag lämnas
låt mig skrika på gatan, leva och känna
men tryck inte bort mig, glöm mig inte
har fått min dos av glömska, vill ha hårda minnen