för hon påstod att hon inte kände igen mig
Så tråkigt så
Men vilket jag då var tvungen att ändra på
Få henne att minnas
Få henne att minnas att en gång i tiden
så var det vi två som gällde i vått och torrt
Ja, när vi två var riktigt små
Runt tio-elva års åldern vill jag påstå
Och då vi lovade varandra att vad som än hände
i framtiden så skulle vi två för alltid vara
som bästa vänner
Vi hade det så kul så
Sedan gled vi isär
Det är mer än fyrtio år sedan nu
Har hört att hon numera är skild med en
utflugen dotter
Och jag kan förstå att hon blev osäker på att
släppa in mig då hon inte kände igen mig
Man förändras ju med tiden, utseendemässigt
Även hon
Men imorgon så vet jag att hon kommer att
minnas mig och bli så glad så
med ett glatt litet, Hallå
Och sedan får vi ta det därifrån…

Jag kunde inte komma in just då!

Ken Cassel
23/10-2015