I tröstlöst decemberregn 
när en sargad jord lutar tungt mot sin axel och dagsljuset aldrig rår
i vargtimmen
nåddes vi av nyheten att ett barn blivit fött 

Hela denna dag har jag anat en varm ton som vibrerat
genom det blytunga regnet därute
en glittrande bottenglädje
bortom allt mörker
- en ny själ har vaknat och allt ska vara förändrat
bara hon vet inget om det än
hon vilar och är trygg i mammas famn
som jag önskar alla ungar vore i vår värld

I mörkaste december gick miraklet här förbi
och vidrörde mig med ödmjukhet
Budskapet - en gång har alla så mirakulöst trätt genom livets port 
var kom vi från
vart går vi
och hur kan vi förvalta gåvan: 
liv