Resen Gorm, gammal och grå sitter på en stubbe
och tänker mycket på
den gång han hade tur att fånga en älva
han satte i gyllene bur.

Det är inte bra för ett troll att bara tänka på gammalt groll
och gnola i moll.
Om tider som flytt, om älvan som flytt sin gyllene bur
som trollsalen prytt.

I minnet en röst men tomhet i sitt bröst han känner
och finner ingen tröst.
I mörkret hörs gråt, en suck och ett snyftande förlåt
eländig jämmerlåt.

Varför skulle han höra och låta älvans vackra sång förföra
vad skulle trollet göra.
För en sekund hans hjärta kallt kände smärta och smallt
Jättetårar överallt.