Med plattityder menas intetsägande prat och en truism är självklart sann. Om den som uttalar plattityder och truismer tror sig säga något i sak eller om
de som lyssnar tror sig höra något i sak, så är det frågan om tankefel.

Att plattityder presenteras som resultat av utredningar ter sig naturligtvis absurt. Exempelvis: ”Kalle känner sig osäker i en del situationer. ” (Vem gör inte det?) ”Lisa har resurser.” (Vem har inte det?) Plattityderna kan uppstå i det sociala samspelet, när människor känner sig tvingade att säga något eller svara. De är ett sätt att prata utan att säga något i sak.

De kan också utnyttjas inom olika yrkens flumprat, t.ex. psykologflum, socialflum, försäljarflum, politikerflum och journalistflum. Man producerar ord, kanske i något syfte att påverka, men orden tillför inget i sak. Exempelvis försökte för många år sedan en försäljare sälja en jordvärmeanläggning till mig med allmänt prat typ att det fanns grannar som hade en sådan anläggning och att man skulle gräva ner slingor etc. Det behövs betydligt mer preciserade fakta som underlag för ett så stort investeringsbeslut.

Ett annat plattitydområde utgör vaga prognoser, spådomar och astrologiska horoskop, t.ex. ”Det kan inträffa något i ditt liv.” (Det kan det göra i allas liv.) Ett paradområde för plattityder är naturligtvis politik i form av slagord och vaga uttalanden. ”Vi vill ge vanliga människor ett bättre liv.” ”Rättvisa åt alla.” (Vad menas?)

En misstanke är att plattityder ibland används medvetet för att lura människor att t.ex. anamma en åsikt, rösta på ett visst förslag eller parti etc.