(hur låter) Ljudet av glömskan,
det är den svaga visslingen av inandningen precis innan Du kommer på att Du glömt,
det är fraset från höjda ögonbryn som strax efter faller ner i förvånad eftertänksamhet,
det är luftens rörelse efter handen som lyfts till hakan,
det är knastret från det extra steg Du tar styrd av Din häpenhet,
det är ohörbart sus av ögonen som flackar efter en trygg punkt,
det är tystnaden av de utstötta orden som inte blev sagda,
Glömskan spelar en nära nog ljudlös symfoni med Din kropps förvåning,
en livssymfoni vars partitur är händelserna som dväljs i hjärnans mörker,
en symfoni spelad i skuggan av nuet,
men vars toner föds i händelsen Du gör nu,
(det är) Ljudet av glömskan.