Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Rosenblad på min balustrad

 

Skulle jag aldrig få komma dig nära,
min mun få vidröra din solbrända kind;
och andas djupt in, för att känna och bära
din doftsignatur, den som öppnar min grind..
 
..måste jag föreviga i minnet din blick
två dansande pölar av sot, båda två,
denna värmande källa, förtrollande dryck
är väl allt vad mitt arma hjärta kan få.
 
Skulle jag aldrig bli din, just din kära, 
och höra hjärtslagen som slår i ditt bröst,
med fingrar få följa din linje mer nära
och somna till kärleksord klädda i din röst..
 
..måste jag föreviga i minnet serenaden -
din själ sjung till min i all ömsinthet,
som lämnade tecken på min balustrad -
en rosenbladsdikt av ditt hjärtas poet.


Bunden vers av Stephie
Läst 255 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2016-01-30 21:57



Bookmark and Share
  > Nästa text
< Föregående

Stephie
Stephie