Minns du när vi badade om natten
hur åtrån höll oss vakna
i flodens djupa vatten
våra själar blev så nakna

minns du tiden som stod stilla
hur du var ett guppande näckrosblad
jag en drivande vattenlilja
utan dig vid min sida så ensam och svag

minns du morgonljuset genom träden
hur gryningen vaggade våra nyvakna kroppar
när vi gick där sida vid sida framåt på vägen
som sprungna ur livets utslagna knoppar