fria vindar fångade tankar till baka hållna från det förflutna 

begränsar äventyret i framtiden   eller fulländar dom med 

erfarenhetens välsingnade i svåra tider som underlätar

problemen för att jag har mött dom förut fri för dagen 

fysiskt i tanken mentalt staket murar hemmet begränsad 

av någon som har tagit sej rätten att låsa in , mäniskan är 

det enda djur på jorden som jag vet dödar eller låser in

sina egna ras  behovet är stort att kontrolera och dominera

 vi utrotar varandra vi kallar oss tillomed intelegentast nog 

om det jag vet hur det förflutna ser ut på ett ungefär skrapat 

på ytan men det räcker för att skräma mej vad som komma skall 

i framtiden ditt min lilla dotter är på väg , vem ska beskydda henne ?

polisen som mörkar brott av någon anledning ska inte samhälls problem 

lyftas fram och bearbetas mot en bättre framtid ? nej inte det då , för

min egen del är det lungt njag är kär och älskad vi har skapat en värld att

fly verklighet till , men min dotter har inte det än jag är orolig Linnea´ är

11 år hon ska snart ut och leva sitt vuxna liv och härifrån och framåt så

lär klimatet bli värre jag fruktar för alla jag älskar där ute vi mäniskor pratar

om kärlek men vi hatar och gör oss skälva och anndra illa vad har det blivit av

oss vårat arv den jord vi skulle bruka och dela för att överleva jag finner inga

ord mitt sinne fylls sackta med sorg när tanken kommer smygande till mej minna

känslor plågar mej hungriga mäniskor utanför mataffärer tigger pengar smuttsiga

handikappade det gjorde så ont en gång men man blir härdad vid synen ut av det

det är det som skrämer mej mässt jag ser mäniskor gå förbi som inget har hänt

deras eget land har kasstat ut dom och förbjudit dom tigga