Psykos som psykiatriskt individbegrepp utmärks av bristande verklighetsrelaterande och av bristande insikt om att verklighetsrelaterandet har brister. Organisationer kan analogt med individer gå in i tillstånd med t.ex. blockering av självkritiskt tänkande och av yttrandefrihet, hindrande vanföreställningar, tomma språkliga repetitioner och retorik fjärran från verkliga förhållanden, värdegrunder och metoder som är galna eller olämpliga, storhetsföreställningar och orealistiska prognoser. Organisationspsykosen är inbyggd i organisationens världsbild, arbetssätt och rutiner. Medarbetarna kan inte betraktas som psykotiska i klinisk mening, men kanske som i vissa avseenden okritiska och okunniga. Undvikande av kritisk genomlysning och granskning utgör ett tecken på organisationspsykos.

- Idag år 2016 aktuellt exempel utgör livsmedelsföretaget Arlas hantering av medlemmarnas pengar.

- Även den fackliga organisationen Kommunal har nyligen avslöjats hantera medlemmarnas resurser på makalöst sätt.

- Ett annat svenskt exempel på regeringsnivå utgör den initiala avskärmningen, handlingsförlamningen och mycket långsamma reaktionen i just Sverige hos ledande ministrar, när rapporterna om tsunamikatastrofen först dök upp. Utrikesdepartementets oförmåga att snabbt föra vidare viktig information och verklighetsanpassa arbetet hör också till den organisationspsykotiska bilden.

- Ett annat exempel kan en del IT-företag som övervärderats på börsen, föga producerat och senare kollapsat utgöra.

- Bankvärlden utomlands och i Sverige uppvisar med sin organisationspsykotiska girighet många exempel på bristande verklighetsrelaterande.

- Inom vårdsektorn typ socialtjänst, utrednings- och behandlingshem och psykiatriska kliniker förekommer organisationspsykotiska fenomen, som bl.a. yttrar sig i att man på många håll anser det vara i sin ordning att använda grovt osakliga utredningsmetoder.

-Ett annat konkret exempel utgör det i media riksbekanta behandlingshem, där personal sökt övertyga flicka efter flicka om att de varit utsatta för övergrepp och delvis lyckats.

- Ett annat exempel utgör de fysiska övergreppen mot LSS-vårdtagare inom Uppsala kommun (Uppdrag granskning SVT1 den 27 mars 2008 kl.20.00 med fallet Ida som exempel), där ansvarig ledning och vårdpersonal under åratal etablerat en olaglig av länsstyrelsen underkänd metodik att provocera vårdtagare och sedan vräka omkull dem och under avsevärda tider hålla dem hårt nertryckta mot golvet så de fick svårt att andas, s.k.”kontrolltagning”. Länsstyrelsens kritik ignorerades och metoden försvarades i TV-programmet av ansvarig chef.

Detta är en metodik som lett till ett antal dödsfall inom bl.a. polisarbete. I detta fall hade den bristande förmågan att relatera till gällande lagstiftning och till det omgivande samhällets normer pågått ända till Uppdrag granskning intresserade sig för vad som var fysisk misshandel inom vårdorganisationer. Det framkom senare även att metodiken användes i en del andra kommuner inom vården. Att såsom i detta fall ignorera lagstiftning och påpekanden från tillsynsmyndighet utgör ett tecken på organisationspsykos. Se även Lucifereffekten och Lydnadsfel.