Diskussion och debatt sker ibland på ologiskt sätt. En motståndares position kan felaktigt beskrivas eller tolkas på så sätt att den lätt kan angripas.

Ibland uppkommer den fingerade motståndaren antagligen omedvetet och på grund av önskningar samt kognitiva brister hos debattören, ibland kan det vara ett utspekulerat angrepp.

Tankefelet består i att inte utgå från vad motståndaren faktiskt har sagt, skrivit eller gjort. Ibland existerar inte någon påstådd motståndare överhuvudtaget.

Felet förekommer ofta på tidningars debattsidor, där debattörerna ofta verkar ha haft svårt för att läsa innantill vad motståndaren faktiskt skrivit eller refererar till skvaller och rykten. Ibland underlättar felet konstruktionen av skämtsamma och nonsensartade uttalanden, som stör sakfrågan, och får motståndaren att framstå som t.ex. korkad.

Exempel: En forskare framför kritik mot socialtjänstens utredningsmetoder och får från en socialarbetare repliken
”Så du vill inte alls att barn skall omhändertas”, vilket är en annan sakfråga som forskaren inte uttalat sig om. Men det är mycket lätt att angripa en sådan ståndpunkt med exempel på fall där barn behöver omhändertas.

Vid brist på argument i sak kan tankefelet att angripa en icke-existerande uppfattning hos motståndaren uppkomma och få som funktion att avleda uppmärksamheten.