Ett inom socialpsykologisk forskning påtalat och studerat fenomen är s.k. grupptänkande i den meningen att tänkandet i grupper under vissa betingelser kan bli felaktigt och orealistiskt (Hogg & Vaughan, 2005; Janis, 1972). Begreppet "group think" skapades av socialpsykologen Janis.

En uppfattad yttre fiende eller press samt en strävan efter enighet kan leda till bristande verklighetsrelaterande i tänkandet. Det kritiska tänkandet kan sättas ur spel och vanföreställningar kan komma att ligga till grund för beslut.

En känslomässig stämning där medlemmarna i gruppen inte vill framföra sakupplysningar och besvärande invändningar kan uppkomma. Enighet eftersträvas på bekostnad av saklighet och kritisk prövning. Fakta kan hindras att komma på bordet. En dominerande ledare kan motverka idéer och prövning.

Inom beslutsfattande kan detta fenomen förekomma och vålla stora skador oavsett nivå och sammanhang. Svenska exempel utgör många beslut inom bankers och försäkringsbolags styrelser och andra bolags och myndigheters styrelser, där det kritiska tänkandet satts ur spel.

Styrelser och nämnder inom stat, landsting och kommuner utgör inget undantag. Ofta är den information som styrelser och nämnder får selektiv och manipulerad, t.ex. av den föredragande tjänstemannen eller av ordföranden. Ibland kan beslutsunderlag läggas på bordet vid sammanträde. Ibland saknas behövliga fakta. Utan kritiska frågor och kompletterande fakta kan besluten bli olämpliga.