Under mina stora fjäderbelagda vingar
kan du ta skydd om du behöver värma dig
från regn och rusk, sade den gode ängeln
till den ned skylda lilla flickan som hade
gått vilse i skogen
Det ville hon mer än gärna göra dyngsur
och trött som hon nu hade blivit
efter att ha gått i cirklar i regnet i timmar
Ängeln säger till sist innan den lilla flickan
somnar in inbäddad i hans duniga vingar
Jag låter dig få vila och torka en liten stund
innan jag flyger hem med dig till din balkong
sådär lite i smyg för jag antar att dina
föräldrar är jätte oroliga över dig vid det här laget

När den lilla flickan vaknar upp så är hon
redan hemma på sin veranda inlindad
i ett gammalt lapptäcke i en gungstol
På bordet bredvid gungstolen ligger det
en stor skinande fjäder och lyser upp
När hon får syn på den så kan hon inte låta bli
att ta upp den och kittla sig själv under näsan
medan hon skrattar lite gott för sig själv

Några hustak därifrån sitter ängeln och ser på
hur hon vaknar och skiner upp
Han tänker för sig själv medan han förbereder sig
för att ta ett språng och flyga upp mot den nu
så gråa himmelen som slutat att regna
Det där var belöning nog för mig att se att den lilla
söta flickan vara helt okej
Komma hem oskadd
Ja, det värmer mitt arma hjärta att det inte hände
henne något illa därute i skogen
För man vet aldrig
Sedan var den gode ängeln försvunnen uppe ibland molnen
Han som denna dag och natt hade änglavakt
då det var hans tur i ordningen....

Ken Cassel
14/3-2016