... min älskade
fina, vackra underbara du ...

Saknar dig
men älskar dig så innerligt 
och vet att vi
ej kan vara ett vi
här och nu ...

Men känslorna 
du väckt till liv
inom hela mig
får mig känna
att jag ej
vare sig vill eller kan
ge upp hoppet
om en framtid med dig ...

Inom mig gror
ett litet hopp
om att du 
när allt det som
stökar till det för dig nu
lugnat sig 
och du åter har tid över
för det du själv behöver ...

... kommer att finna ut
att du mig saknar
när du somnar
jämväl när du vaknar ...

... och att du då
finner på
att jag fattas dig
och att du då
kommer tillbaka till mig ...

Men för nu
tillåter jag mig
att åtminstone i mina drömmar
få drömma om 
det liv fyllt av kärlek
mening och innebörd
som jag vet är möjligt
tillsammans med dig ...