När jag i mellan åt komponerar lite tillsammans
med det instämmande brummet från min gamla
bordsdator, kastar jag då och då ett öga genom
mitt fönster.

Undrar hur det går?
Där ute ... i den väldiga graciösa jasminbusken
bygger skatorna... åter igen på sitt bo.
Nu är det 3:e eller är det kanske 4:e året som
de pillar och putsar på de kvistiga problemen
med sin inredning.
När blir de färdiga?
Inte fasen har de bråttom!
De skulle platsa i en TV serie om "pinsamma
förseningar i ett bostadsbygge".

Jasminbusken är väldigt stor, nästan 5 meter
hög. Den kämpar fortfarande energiskt efter
solens livgivande strålar... bakom min vildvuxna
syrenhäck. Bara den sträcker sig 4 meter upp.
Ja, jag är inte den som tjafsar med så´na fjollerier
som häckklippning. Det kanske ni har förstått.

Ack, du ljuva doft av syren... å glöm för all del
inte häggen!

Det påstås att att man inte har något riktigt
hus eller gård, förrän skatorna bygger sig
ett bo där.
Det är nog därför som jag med viss stolthet
och förundran tar mig en titt, när de flaxande
byggmästarna ägnar lite av sin dyrbara tid
åt bygget. En vacker dag kanske det blir
färdigt, med skatungar och allt som hör till.
För min inre syn kan jag se dem nojsa mellan
kvistar å lövverk.
Ja, ja vi får väl se, hoppas bara att inte någon
av katterna tar dem.

Fåglar som helhet... är ett trevligt intresse här
på landet. En del blir man smått bekant med.
Jag matar och föder dem faktiskt året runt.
Strax utanför mitt otvättade köksfönster..hmm
får nog tvätta det i år... tornar en kulle upp sig.
Ja det vill säga jordhögen över min matkällare,
numer inredd med hydrofor och pump för vatten.
Där ovanpå, har jag anordnat en servering, som
bjuder på det mesta av smått å gott.
Solrosfrön, talgbollar å äppelbitar är en given
post på menyn.

Detta betraktas av skogen invånare som ett
ganska så trivsamt matställe.
Även här ringlar sig min oklippta syrenhäck
+ ett skyddande Aspträd, vilket ger dem möjlighet
till en snabb och säker reträtt, vid tecken på fara.
För egen del skyddar löven huset mot den gassande
morgonsolen, vilket är ganska så skönt.

Fortsättning följer i del 2