Utan människor runtomkring
Har tingen inget värde
De bryts itu
Blir till livlöst stoft
Går åter till jorden

Vi människor föds och vi dör
I en sinnlig väv
Där igår, idag och imorgon
Är en del av samma varp

Vad är det då för mening
Med fyllda slott av döda ting
Om vi vid resans slut
blott tingens stoft har kvar?

Inte ens en liten hand
Till stöd för resan över

Det enda som består
Är människor tillsammans
Som en del i samma varp