Där satt de
På varsin stol
På varsin sida
Av rummet
Och väntade

En han
En hon

De tittade
På varandra
Tyckte om vad de såg
Längtade till stunder
Av ömhet
Och närhet

Han vågade inte ändra
Innan hon sagt ja
Hon vågade inte säga ja
Innan han ändrat

Där de satt
På varsin stol
I ett rum
Så nära
Men ändå åtskilda
Och väntade

Hon väntade på honom
Han väntade på henne
Hon önskade honom fri
Innan
Han önskade hennes ja
Innan

Dagar kom
Dagar gick
Och de satt kvar
På varsin stol
I varsin ände
I det kala kalla rummet

Men ingen ville lämna
Ingen ville sluta sitta
På sin stol
I ett rum
För de såg
På varandra
Och kände båda kärleken
Vakna och spira

De ville så gärna
Röra vid varandra
Ta på varandra
Känna
Men ingen vågade
Resa sig först
Så de satt kvar
Och väntade

Hon gav honom
Vackra ord
Och fick hans vackra ord
Tillbaka
Han skrev vad han kände
Liksom hon
Och han älskade
Hennes ord

I ett rum
Satt två älskande
Två som drömde
Två som längtade

Satt i ett rum
På varsin stol
Och de lät tiden bara

Gå…




TT

© 2016