Att vänta på dig runt hörnet med din kvarglömda halsduk som en skärva av dig i min famn. Att längta till dig med bubblor av svävande liv i kubism. Att alltid se dig tre steg framför mig. Att hänga med i vinddragen av din parfym. Att ständigt önska sig millimeternära dina hjärtslag.
Att alltid sakna värmen från dina leenden som sänder gnistor till min själ. Att alltid se solen runt hörnet iförd dina vingar. Att längta till nattens mystik med ljudet av dina andetags musik i mina öron. När vi somnar i väntan på livets hägring. När vi vaknar iförda ljusets skuggor av förväntan.

Jag ser dig alltid snett från sidan som om du vore på nån annan planet i dina tankar. Hur du blåser försiktigt på ditt morgonkaffe. Hur du trummar med fingrarna mot bordskanten som om du skapade musik i takt med frukostflingorna.

Hur du sjunger med vinden till andra sidan jorden som om ingen annan lyssnade.
Om du visste hur jag ser dig- som en saga utan slut. Skulle du då vända dig om och le och vänta in mina steg. Skulle drömmen om ett hav tillsammans vid klippornas förevigas eller skulle sanden ebba ut av ingenting. En dröm som krossats i skärvorna av sin iver...