Det inses lätt utifrån erfarenhet att uthållighet i många sammanhang är en viktig egenskap. Den amerikanska psykologen Angela Duckworth har gett upphov till begreppet "grit". Det avser att mäta en persons förmåga att hålla fast vid långsiktiga mål och trots tillfälliga motgångar. Graden av jävlar anamma. Människor kan ha mer eller mindre av sådan förmåga, vilken är något annat än begåvning, kompetens etc.

Ett exempel kan vara en existerande Kalle som gjorde högskoleprovet sju gånger och till sist fick maxpoängen 2,0. Med detta och en liten antagningsintervju i bagaget blev han antagen till läkarutbildning. Gymnasiebetygen var mer måttliga.

Det visar sig efterhand att Kalle delvis inte klarar tentamina på läkarutbildningen och hoppar av efter några år. Han verkar inte ha haft tillräcklig uthållighet, trots att han envetet höjde sitt resultat på högskoleprovet. Både Kalle och samhället förlorade på antagningen.

Att som Duckworth påstå sig mäta grit med ett enkelt enkätformulär där påståenden om den som fyller i enkäten skall bedömas ter sig dock genomskinligt för den som fyller i. Till exempel: "Jag anstränger mig i det jag gör", "Jag ger aldrig upp". Det går lätt att medvetet eller omedvetet överdriva graden av grit i svaren med 5-gradig skala.

Men uthållighet kan i många sammanhang vara viktigare än överreklamerad s k "intelligens" av något slag.

(Källa: Modern psykologi nr 11/2016, delvis)