snötäcket som dämpar våra steg & isolerar oss mot omvärlden
du är snöflingor som fastnar vid ögonfransar innan de blinkas bort & smälter när de träffar varm hud
du är varm choklad & filtar under kylande nätter
du framhäver stjärnor blir ljusglimtar blir strålkastare i ett annars becksvart mörker
får mina blodkärl att rusa, utvidgas, dra ihop sig
är syre ut i fingertopparna jag tagit in i lungorna från frostkall, glittrande, torr luft
du är luften & ishalka
som du halkade in i periferin & blev mittpunkt för kvällen
mjukt hår som kittlade händer
en kaffe dagen efter lyser upp våra leenden i minusgrader
luften känns ren, en iskall hand smeker varje centimeter av blottad hud som inte lyckats värma sig under lager av kläder
molnen av våra flåsande andedräkter avslöjar upphetsning & nervositet
kommer du kyssa mig nu?
kommer jag våga kyssa dig tillbaka?
möter av läpparna skjuts upp med ännu en kram, jag vill inte heller släppa taget
bussen är här nu, du vågar
dina läppar känns som hemma
jag måste hålla kvar din hand, dina fingrar tills du är borta
insikten av kärleksrus & sprittande fåglar i hela kroppen
hade jag varit töntigare hade jag gjort en glad segerdans
(jag är töntigast, såklart jag gjorde det)
jag hoppas du inte såg
går på mitt tåg
någon måste spänt upp mina mungipor för jag kan inte sluta le
jag längtar efter dig redan
sprider värmen i bröstet & vidare
jag blir en upphettad kamin
fastän det är kallt, så värmer du
jag blir hetta
jag har inte känt den här temperaturen på länge
vintern kanske inte kommer alls
för i mig är det redan vår