Smärtan bakom lås och bom,
o-genom-träng-bar, ogenomträngbar.
för jag har...

Att säga nej,
till det jag mest önskar

Alla ord och visor,
inget nytt
en gemenskap som inte endast är på gott

trots bestämd,
står asken där på glänt
och släpper lös mina egna demoner

men ändå drar min längtan dit

utan rim och reson drar den
släpar mig längs golvet

klöser i min själ

skrik utan ljud,
gråt utan tårar

droppe efter droppe föll de
men kinden var torr

för vem skulle torka,
tårar i blindo

bärandes en mask av glädje,
sorg i sällskap

För jag har blivit doppad i drakblod.

smärtan bakom lås och bom
o-genom-träng-bar, ogenomträngbar.
för jag har...

Så var kommer denna längtan ifrån?