Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När jag sjönk mot den djupaste botten

Såg inte döden komma
förrän den omslöt allt jag var
från minsta cell
till största känsla

Och när tanken förstod
och jag såg mörkret komma

Då stelnade jag till inför fallet
ner i det djupaste djupa

Men det var en eldig blick
som mötte min
Och jag förstod
viljan bakom fallet

Och hans avgrund stod som en vägg
inför mina sista kämpande tårar

Varför blev allt så kort?
Varför log han in i natten?

Varför kände jag honom i mig
när jag sjönk mot den djupaste botten?




Fri vers av jennydreadful
Läst 228 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2017-01-30 20:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

jennydreadful