***

Mellan himmel
och helvete
finns ett annat slags gränsland
Ett land vi besöker ibland

Speciellt ofta när vi känner oss
ensamma, övergivna och lite överblivna
och saknar någon att hålla i hand

När vi känner och vet
att närhet, ömhet och kramar
är en naturlig självklarhet
blir gränslandet mer en mardröm
än en sannolik verklighet

Men när det så naturligt självklara
ständigt skändas och fläckas
av tvång och svek
blir inte livet längre
en njutbart självklar lek

Gränslandet blir ett mausoleum
där vi lever vårt liv tillsammans
med konsekvenserna av obearbetad
vrede, besvikelse och sorg ...

*****